Kimberly Rebecca Engqvist

Ironisk, djup och lätt för skratt.

Krossa mig tusen gånger till

Personliga texter Permalink0

Några sekunder var allt som krävdes innan allting blev svart. Min hjärna vaknar upp i en annan värld och allting runt mig går så långsamt. Håller mig fast för att inte falla. Faller jag så kommer jag aldrig ta mig upp igen. Försöker fokusera men finner ingen punkt. Kan inte få fram något ljud, det är som att jag inte finns där. Djupt begraven och ingen kan höra mig. Vet inte vart jag ska ta vägen, mina ben kan inte bära mig.

Övertygad om att det här är slutet, mina ondskefulla tankar börjar ta över. Kan man någonsin fly från dom? Från sig själv? Det är så vackert plågsamt, för någon som vill glömma. Fäster blicken på dig och allting försvinner. Alla tankar jag någonsin hört försvann när jag fick höra din röst. Ljudet av dig gör så att jag kan finna min tröst. Men jag kommer aldrig välja dig. Du vet det, men ibland kan vi få låtsas. Att jag sätter mitt hjärta på spel, utan rädslan att du ska förstöra det helt. Bara för kväll.

Vi tar emot den kärlek vi tror oss själva förtjäna

Personliga texter Permalink0

Vad är det för fel med oss? Har vi blivit utsatta för något hemskt, så har vi ibland en tendens till att sätta oss själva i den situationen ännu en gång. Vi vet att vi inte borde, vi har redan råkat ut för att bränna oss på elden. Ändå så går vi samma väg, med en svag förhoppning, att det ska hända igen. Varför?!

Kanske för att första gången det hände, blev vi så förstörda att vi själva slutar att försöka. Kanske blir det en betryggande tanke att om vi själva valde att sätta oss i situationen. Som att det var vi själva som förstörde, inte att någon annan förstörde oss. Att aldrig vilja ge någon annan glädjen utav våran förstörelse.

 

Till top